SARDINIEN september 2022

På begäran (Seniorvinklat) kommer en kort bildkavalkad från norra Sardinien.

Dag 1 Maddalena-skärgården i nordost.

Nordöstra Sardinien.
Maddalena från vår båt
Säg den stad som saknar byggnadsinställningar
Vattentemperatur ca 23-24°

Dag 2 Smaragdkusten

Häftiga eroderade klippformationer
Porto Cervo
Hade nog inte förväntat mig en dylik toalett i Porto Cervo
I väntan på mat och vin i Baja Sardinia
På vingården Lu Beddu
Två i en

Dag 3 Korsika

Imponerande mur i Bonafacio
Naturen kan
Visst blir man imponerad
Dessa trappor ! Inget för en pensionär.
Tack och hej

Dag 4 Nordvästra Sardinien – Castelsardo med en medeltidsborg

Väldigt grönt trots lite regn
Gammalt och nytt
Visst ser det lockande ut
Återanvändning. Ett gammalt fyrtorn som numera är ett kyrktorn
Ingen resa utan en gammal vacker dörr
Utanför en av ca 8000 nuragher på Sardinien. En nuragh är ett slags tornbyggnad från bronsåldern med formen av en stympad kon. Kan fungerat som försvarsanläggning men även som bostad
18% av kork kommer från Sardinien. Här en korkek som nyligen skördats på barken. Efter 10-15 år går det att skala av barken igen.
Återanvändning

Dag 5 Centrala Sardinien bland berg och djupa dalar

Orgosolo känd för sina muralmålningar ( nytt för mig!) Dörren har märken efter beskjutning.
Stolt hund
Efter muralmålnings-vandringen blev det lunch
Maken ur karaffen

Dag 6 Egna aktiviteter i Palau

Kyrkan i Palau
Inga sura miner
Resans första pizza
Ser nedlagt ut

Dag 7 Hemresedag

Gryning
Tjusiga moln
Fina gubbar på en vägg i Palau
Avslutningsvis en fin fjäril

Sardinien 2022

Bara testar. Har nog glömt bort hur man gör.

Castelsardo i nordvästra Sardinien.
Testar bara att redigera. Bild från Maddalena-skärgården i nordöst.
Visst liknar det en hund
Väggmålning i Palau
Smaragdkusten
Porto Cervo
Baja Sardinia
Vinprovning Lu Beddu Inhemskt vitt vin Vermentino.
Så vackert med moln! De försvann under dagen.

MADEIRA 2022

19/2 -5/3

LÖRDAG (19/2) – ONSDAG (23/2)

Sicken inledande semestervecka det blev!

Glada i hågen äntrade vi ( A o P, maken och jag) taxi till Landvetter kl. 04:00 lördag morgon 19/2 för att enl. flygbiljett landa på Madeira 14:10. Lokal tid. Trodde vi. Men tji fick vi! För att göra en lång historia kort, så landade vi i Funchal först på ons 23/2 01:10 – 3 dygn och 11 timmar efter först beräknad ETA!

Orsaken var extremt blåsväder. Vårt flyg gjorde flera försök att landa, gav till slut upp och mellanlandade i Lissabon för att sedan ta oss tillbaka till Frankfurt. Roligare födelsedagar har man ju upplevt!

Party på planet

Frankfurts flygplats och flyghotell är inget vi längtar efter precis.

När vi äntligen kom iväg, onsdag morgon, via Lissabon, hade vi massor av tid att spendera i den portugisiska huvudstaden innan vårt flyg skulle lyfta till Madeira. Solen sken och vi hade en härlig dag i denna vackra stad. Förra gången vi var här fanns inte metron. Blev en hel del promenerande, vätskepauser lite här och där och några Turfzoner förstås. Vi hade turen att pricka en god lunch – fisk av något slag på en uterestaurang. Smakade himmelskt efter skräpmaten vi ätit innan.

Vår lilla grupp på sex personer i Lissabon.

Skönt att vara framme. 01:10! Boende ca 7 km öster om Funchal.

ONSDAG: Naturligtvis blev det omstuvning av aktiviteterna nu när antalet dagar på Madeira minimerats till tre. Nåväl, våra bokade extra-utflykter fick stryka på foten till förmån till de som ingick i resan.

Första guidade turen gick till Funchal

Gamla stan var fin med underbara målningar på dörrar och väggar. Husägarna får bidrag till renovering och det syns vilka som nyttjat detta. Invändigt får de blåsa ut allt om de vill , men fasaderna skall inte ändras. De glada färgerna helt ok för så såg de ut tidigare. ”Graffitin” gjord av erkända konstnärer.

Syns ganska tydligt vem som sett om sitt hus
Bara att njuta

Fisk-och grönsaksmarknaden. Den fula men goda fisken espada (dolkfisk) fanns att beskåda. Espadan lever på djupt vatten, ända ner till 1700 m . Nattetid kommer den upp ur djupet för att äta och då fångas den med trål och långrev. En intressant men något äcklig detalj är att den exploderar när kommer upp över vattenytan eftersom den är van vid det höga trycket i djupet. Fisken formligen kräks upp både mage och inälvor via munnen. Rensar sig själv på ett kick. Tur man inte såg det. För fiskköttet var vitt och smakade mycket bra. Serveras oftast med bananer. Riktigt, riktigt gott.

Lika god som den är ful Espadan (dolkfisk)

A , P o jag stannade kvar i stan när utflykten var avklarad.

Vi började med cr7 – museet. (Cristiano Ronaldo tröjnummer 7). Inte min favorit precis men han är nog den bäste just nu. Måste jag erkänna. Fint litet museum till rimligt pris – 5€. Apropå priser, Ronaldos alla guldbollar, guldskor, cuper och utmärkelser fanns till beskådan. Men porträtten och vaxdockorna var inte till hans fördel. Han som är så snygg. Värst av allt var bronsstatyn utanför museet.

Ronaldo?????

Mellanmål bestående av öl till P, bubbel till damerna och en portion pommes att dela på var perfekt lagom.

Det fina lilla gula fortet hann vi också med i väntan på lokalbussarna tillbaka.

Fint gammalt vakttorn

Vår before-dinner utvecklade sig till ett sammanträde som gemensamt snickrade ihop ett reklamationsbrev till reseföretaget. Vi hade info om att det var ok att förlänga boendet men att flygbolaget inte var villiga att senarelägga återresan. Vår frågeställning var helt enkelt hur de tänkte gå vidare.

Alla reseklagomål under årens lopp har haft som viktig punkt att uppmärksamma att man inte är nöjd. På plats. Under resan. Inte vänta till man kommit hem. Övriga resenärer informerade om vårt tilltag.

TORSDAG: Ingen rolig födelsedag idag heller om man ser till vad som händer i världen. Galningen i öst påbörjat invasion av Ukraina. Efter OS. Som vi misstänkt.

Avfärd för levadavandring klockan nio. Bussen tog oss till 818 m höjd och sedan fortsatte vi till fots i sakta mak med Tony (lokala guiden) som ledde den långsammare gruppen. Lite förvånad över att det var en rätt behaglig promenad. Absolut inga besvärliga backar eller rättare sagt inga backar alls utan sakta, sakta uppåt. Solen sken, korta regnskurar, blåsigt när vi lämnade skogen. Lerigt och blött så vi gick hela tiden med blicken nedåt för att inte snubbla.

Ömsom sol, ömsom regn

På eftermiddagen blev det bad i havsvattenpool. Solen behagade titta fram lite då och då.

Mailsvar från reseföretaget – använd reklamationsblanketten på hemsidan.

Senare , under kvällen : Vår reseledare fått besked om att flygbolaget gett med sig och att vi nu kunde välja på att stanna en dag extra till söndag eller sju dagar till nästa lördag. Kvarstod naturligtvis ursprungliga hemresedagen. Blev sju som reste hem som planerat, sex på söndagen och sju som valde veckan ut. Vi hade inga större saker inbokade så valet blev lätt. Hade vår reklamation någon inverkan?? Vi väljer att tro det!

Kalas efter bästa förmåga hos oss innan middagen.

Kalla det 🥳

Nu lite om munskydd.

Utomhus ej nödvändigt. Krävs inomhus på bussar, restauranger, affärer.

Munskydden åker av och på hela tiden. Samma munskydd hela tiden. Ofta rättas det till på det sättet man INTE skall göra. Alltså genom att vidröra själva skyddet. När det inte täcker ansiktet, hänger det under hakan, träs på armen eller plockas fram ur fickor och väskor hela tiden. Används gärna dagen därpå för då är de inte så täta! Då kan man ju undra över syftet. Förstår precis Tegnells synpunkter.

Men vi försöker och får ideliga påminnelser om att vi glömt. Tack att vi sluppit detta elände i Sverige. ( Fast kanske inte – vi hade i varje fall fått vanan. Eller ovanan. Men jag håller mig till Tegnell) .

FREDAG: Utflykt till Botaniska trädgården och Eira do Serrado.

Trots att den riktiga säsongen inte börjat än fanns en hel del blomster och konstigheter att fotografera. Mobilkameran som har haft svårt med färgerna gult, rött och vitt överraskade idag med klara fina färgskalor. Kan det bero på solens frånvaro?

Inte bara blommor…. några otäcka djur också

Upp, upp, upp mot Eira do Serrado.

1070 möh. Utsikten lär vara fantastisk! Idag var den höljd i moln och dis. Och regn. I tavernan fick vi smaka lokal körsbärslikör. Njaa.

Utsikten en regnig dag, är ändå en utsikt!

På eftermiddagen tog G-N och jag tog en promenad i närområdet. I ömsom regn, ömsom sol. Spanade in priser på den fula fisken espada som vi bara måste äta.

LÖRDAG: Sju resenärer på väg hem enl. ordinarie plan. Vad händer? Flyg imorgon bitti istället. Flyghotell för dem inatt. Ingen vet varför.

A, G-N, P och jag tog buss till Funchal. Upp med linbanan till Monte. 16€ för tur och retur. Regnade förstås. Turfzon däruppe.

Vägen till vänster ledde fram till startplatsen för kälkarna drivna med människokraft. Inget vi lockades av precis. Fått uppgifter om att dessa var förbjudna då det förekommit en hel del olycksfall. Med turister. Dödsolyckor. Men nu verkar de vara igång igen.

Vi avstod.

Vi besökte kyrkan istället.

Många trappor var det!

Till höger om linbanestationen hittade vi en restaurang precis när det var läge för vin. Vitt vin. Serverades med två små skålar rostad majs som senare följdes av ett slags tunnbröd med både tapenade och fiskromsröra till. Ingick. Passade bra. Tabberas förstås.

Väl nere igen, blev det en en promenad till cr7 som visade sig vara stängt lördag-söndag.

Jakten på restaurang med espada påbörjades. Slutade med att vi hamnade ”hemmavid” på en snackbar.

I väntan på vår fiskrätt blev vi underhållna av vår servitör. Han spelade gitarr och sjöng en portugisisk sång och som bonus ”House of The rising sun”.

Jodå, fisken var god. Men bananerna till var för söta enl. mig. Petade undan dessa till en efterrätt istället.

SÖNDAG: De sju som skulle åkt igår, kom iväg idag , dock något försenade.

Idag tillhörde A skaran på sex som skulle lämna Madeira. 10:15 skulle de hämtas upp. Ingen buss visade sig och tiden tickade på. Driftig make tog en tur till gatan ovanför och där stod en buss. Han dirigerade den till rätt adress via enkelriktade gator och vi vinkade adjö till den andra gruppen som lämnade oss.

Efter avvinkning tog vi oss upp till Cristo Rei, en Kristusstaty ca 2,5 km från vårt hotell. Hemskt lång uppförsbacke, förbi vackra villor med skällande hundar som vakter.

Vi belönade oss med varsitt glas vitt vin efter att vi suttit en bra stund vid berget med Kristusstatyn. Utsikten och vädret bidrog till en lång vilopaus.

På vår väg mot hotellet kunde vi på nära håll beskåda hur avstängning och avledning av levadavatten fungerade.

Sedan 1,5 tim vid poolen. Blev ett bad i Atlanten för samtliga idag. Solen sken ju idag. Men suget från havet var inte att leka med. Det blev ett snabbt dopp. Bara för sakens skull.

Alla har badat i Atlanten 👍

Sverige kommer att skänka vapen till Ukraina. Galningen som försöker splittra Europa får bittert erfara att det blir precis tvärtom.

Ny vecka.

MÅNDAG: Solbränd på armar och framsida. Solkrämer kvar hemma. Var jag pessimistisk eller? Lägligt nog salufördes solskydd i vår närmsta butik – detta är ju trots allt en turistö.

Mot Funchal med buss.

I hamnen låg tre stora kryssningsfartyg: Queen Elizabeth, AIDAnova och Viking Star. Vi mötte mängder av människor på vår väg mot cr7. Verkade som om Viking Star precis anlänt då alla tycktes komma från båten.

Flytande hotell

Maken och G-N besökte museet idag medan jag promenerade i parken ovanför.

Tre GT och en portion pommes på samma fik jag besökte med A o P.

På vår väg mot gula tornet upptäckte vi en badstrand inne i stan, precis bakom linbanestationen.

Klapperstenar

Tyvärr var gula fortet stängt så det blev några bussar tidigare tillbaka mot hotellet -solen visade sig idag också!

Kaffe innan det blev bad.

Idag hade vi tänkt att nyttja poolområdet utanför hotell Galomar. Kruxet var bara att vi inte visste hur vi skulle komma in på området. Vårt passerkort fungerade inte imorse när vi testade. Men precis i rätt ögonblick dök en medresenär upp och visade oss . Så härligt med sol.

Hotellet består av flera komplex med restauranger spridda lite här och där. Hade suttit bra med en genomgång av vad som finns att nyttja. Speciellt som det pågår restaurering av en huskropp. Det mesta har vi luskat ut själva.

Samtal Ryssland och Ukraina har påbörjats. FIFA stänger Ryssland för spel i playoff vilket innebär att Polen är vidare. Sverige spelar sin match mot Tjeckien. Men det satt långt inne. Först ville de inte flytta finalen från St. Petersburg och sedan dröjde det innan uteslutningen kom.

Galningen har bett de kärnvapenbärande styrkorna att sätta sig i beredskap.

TISDAG: Alltfler i vår lilla grupp har fått en släng av något virus. Vanlig förkylning tror jag. De flesta blir lite skärrade av diverse symtom och tror genast att det är någon coronavariant. Frånvaro av huvudvärk, muskelsmärtor, halsont och feber hoppas jag stärker min diagnos. Än så länge har jag inga symtom, men klart lär också jag få besvär. Vi har inte utsatts för några ”vanliga” virus eller bakterier under lång tid så egentligen är det inte konstigt. Hellre förkylning än coronavariant.

Oj, vilken utflyktsdag det blev. Hugo både körde minibussen och guidade. En perfekt dag med en av de allra bästa guiderna.

Vi började utflykten till tredje högsta punkten på ön – 1818 m.ö.h. Pico do Areeiro.

Ovan molnen

Turligt nog var det en fin dag. När vi kom upp ur molnen var det strålande väder.

Vi stannade vid en kyrka i Sao Roque do Faial där vi fick smaka på sapotillplommon (japansk mispel).

Vår eminente guide

I Santana stannade vi till vid ett ”äkta” hus med sluttande triangulära halmtak i jämförelse för de nya på stadens torg. På ett ställe här tog P, M-L och W en Poncha. En drink gjord på inhemsk rom, honung, socker och apelsinjuice.

En Levadavandring blev det innan lunchen. Passade på att plocka illaluktande eukalyptus-frölock till kommande myggstopp. Tony plockade nämligen dessa frön på vår vandring och förklarade att ca 80-100 st krossade skal i 5 liter vatten som får stå i 4-5 dygn, blir en effektiv stoppare mot flygfän när och om man sitter utomhus om somrarna. Fröna luktar vedervärdigt. Lite åt kattpiss-hållet. Har nyttjat en tom vattenflaska för att låsa in doften.

Härlig promenad

Trerätters lunch. Grönsakssoppa, espada med banan , passionsfrukts-mousse, vin och kaffe i Faial.

Rocha do Navio var en fin utkik . En linbana gick ned till viken.

Ovanför linbanan

I Porto do Cruz gick vågorna höga. Utmed strandpromenaden skvätte vågorna upp på oss stackars gångtrafikanter. M-L och W blev duschade och genomvåta. Jag lyckades filma lite av händelseförloppet.

Ofrivillig dusch

På utkikspunkten Miradouro Ponta do Sao Vicente nästan längst ut på nordöstra udden blåste det kraftigt. Vi blev ombedda att hålla i hattar/kepsar och glasögon. Jag tog en kortare promenad till Miradouro do Rosto.

Vackraste utsikten idag

Denna del av Madeira betydligt torrare med färre träd. Fler industrier, solceller, vindkraft och import/exporthamn kunde beskådas utmed vår väg.

Hugo var snäll och körde oss till Machico där en sandstrand med sand från Sahara anlagts intill en strand med klapperstenar. Konstigt nog blev det ingen uppblandning eller svinn av sand trots att stränderna endast skiljdes åt med en pir.

Här fanns även klippan och ett gammalt fort som utgjorde stället där de första portugiserna landsteg på.

Kyrkklockan slog sitt timslag (17:00) när vi passerade. Det var den femte klockan vi hörde under vår guidning. Många klockor markerar även halvtimmar. Lite mysigt.

Vi bestämde oss för Happy Hour vid poolen. Så glad var den ju inte – gällde bara för ett glas öl, ett glas vin eller ett glas sangria. Vi hade tänkt oss en Poncha och så blev det. Inte gott. För mycket spritsmak. enl. G-N och mig. Från vår plats på balkongen kunde vi skåda en tom pool. Rengöring pågick men vi hann ej se var påfyllning skedde ifrån. Byte av havsvatten lär ske dagligen.

Vid stegarna till vänster om poolen badade vi på ”riktigt”!

Besviket kunde vi konstatera att vårt rum inte blivit städat under dagen. Jag som dessutom slängt alla våra handdukar på golvet imorse! Snabbcheck med G-N som svarade med ett: nej, innan jag hunnit ställa min fråga. Tankeläsare? Hon hade dessutom slut på det nödvändiga toapappret! Receptionen upplyste oss om att det var en helgdag och att vi borde blivit upplysta via ett pappersmeddelande på rummet. Jo, jo. Hur vi än letade ….

På nätet stod inget mer än : sekulär semester.

ONSDAG: Dagens utflykt började i Cabo Girao, en utkikspunkt på en platta som hängde över kanten. Fanns ett glasgolv också men det var såpass tidigt på morgonen att fukten hindrade sikten genom glaset.

På glasgolvet

Sedan Ribeira Brava. Kort fin strandpromenad. Där inköptes två flaskor Poncha (små). Vi gjorde en kort visit inne i kyrkan som ståtade med två enorma ljuskronor.

Vi missade en FTT (First To Take , i Turf) i Porta do Sol. Om vi bara hade uppmärksammat detta tidigare så hade nog Hugo gjort ett stopp.

Vi fick bussen tvättad när vi körde genom ett litet vattenfall.

Upp igen till en ny utkik. Denna gång fin vy över Madalena do Mar.

Banan- och vinodlingar på sluttningarna. I terrasser. Tyvärr importeras besprutade bananer och säljs till ett betydligt förmånligare pris än de inhemska icke-besprutade enl. vår utmärkte guide.

Så gör vi även i Sverige ex. när det gäller äpplen.

Toapaus i Calheta. Två kaffe för 1,5€.

Snabbast av med masken vinner ????

Vår väg på platån kantades av gul ärttörne och så småningom av en växt med nålvassa barr som snappade upp fuktigheten , transporterade vätan till jorden så att det på platån lär vara grönt året om.

Vi stannade i en gammal skog med stinklagerbladsträd. En del närmare tusen år gamla. Liknade en scen ur ”Sagan om ringen”. Här såg vi poseringsvilliga bofinkar. Porto Moniz Seixal.

Trollskog

Hugo pekade ut en fin levadavandring till ett vattenfall samtidigt som han påpekade att det var lätt att gå vilse. Helst skall man inte gå ensam. Händer att folk går vilse…

Ribeira da Janela – ännu en fin utsiktspunkt.

Lunch i Porto Moniz . Espada även idag.

Sedan togs en FTT innan vi skådade vågorna som vällde in över de stora lavanassängerna. Stängt. Vi traskade vidare till de lite mindre bassängerna och här kunde vi bada. Väldigt slipprigt på trapporna. Lite svalare vatten än i hotellets pool.

Dessa lavabassänger stängda
….men här kunde vi bada

Vattenfall Sao Vicente.

Fin solnedgång.

Ingen kul dag för mig. Nu har även jag drabbats av förkylning med feber. Inte kul alls men något annat var väl inte att vänta.

TORSDAG: Något bättre, ingen feber imorse. Idag blev det poolhäng från 10-14. Varmt men mestadels mulet. Jag var förståndig och badade inte.

Övre pool-området

Köpte halstabletter för kliet i halsen. Efter kaffe , en Treo kändes det betydligt bättre. Läst en hel del i låneboken

Blåst upp på eftermiddagen. Regnat och en fin regnbåge som synts både länge och väl från balkongen.

Renovering av befintliga hotell pågick

Before-dinner hos A o P.

FREDAG: Något svalare idag. Förkylningen har som vanligt irriterat stämbanden efter allt hostande. Näsan rinner också nu.

Vi försökte vid övre poolen, men värmen kom aldrig så G-N och jag tog en strandpromenad österut. Kaffe och glass innan vi äntrade den värsta uppförsbacken någonsin. Solen kom och värmde bra så vi satte kurs mot nedre poolen. Där blev vi en stund tills P informerade om check in på flyget. Han fick hjälpa oss. Sedan iväg till receptionen för att betala drickat under vistelsen. 3 € för ett glas vin och 2€ för en liten flaska vatten. Knasigt i jämförelse.

Brantaste backen. Framgår inte av bilden.

Såg svenska Rapport. Skönt med nyheter på svenska. Inte klokt med krig. Finns inte ord för det ofattbara och min hjärna har svårt att begripa att vuxna män fortsätter tro att fred uppnås via vapen. Ryssar tagit över det största kärnkraftverket i Ukraina. Brann i närheten inatt och den s.k. ledaren i angriparlandet skyller på infiltratörer – inte skulle ryssen göra så!

Tråkigt att svenskarna blivit mer positiva till Nato. 49% 😱.

IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet) tycker man skall ställa sig frågan om man vill ha kärnvapen i sin närhet. Är svaret nej då är Nato också nej.

En drink i baren innan middagen. GT för 18€.

LÖRDAG: Varmaste dagen!

Hängt på rummet. Packat. Solat ! På balkongen. Väntat. Väntat.

Avfärd från hotellet 12:30.

Liten gullig flygplats. Många och rena toaletter. Vi kunde stå utomhus och se vårt flyg landa. Något sena vid avfärd. Beräknad flygtid 3t 45 min.

Kallt drag på min plats. Fick plocka fram jacka och nackkudde,

Vid servering på planet gick de helt sonika förbi mig. Paret vid sidan om fick beställa men sedan blev det ett hopp över resten av vår rad. Jag orkade inte bry mig utan surade en stund istället. Ibland reagerar jag lite konstigt !

Drygt var det till Frankfurt. Trött var jag….

Bonus eller? Vid byte av flyg till Göteborg skedde det på samma Gate vi anlände till.

Ingen hit med flyg och förkylning. Tog ett tag innan locket släppte när vi landat.

På Landvetter blev det en liten ceremoni när vi slängde våra munskydd gemensamt. Egentligen hade vi velat sätta eld på dem men med en brandman i sällskapet fick vi lugna ned oss. Det hade varit svårt ändå för ingen hade vare sig tändare eller tändstickor. Icke rökare alltså. Bra!

Slott och smaker

Ja, så då var det då äntligen dags att befinna sig på resande fot. Visserligen bara en dagstur. Men efterlängtad.

Ovanligt tidig start från Gustav Adolfs torg. 07:15. Innebar att väckarklockan fick komma till användning igen. Sömnen brukar vara sisådär när man skall iväg och inte blev den bättre av att ett åskväder drog förbi runt midnatt.

Noterade att det hänt väldigt mycket i sta’n under pandemi-året. Nya byggnader tillkommit och andra försvunnit. Speciellt runt Järntorget.

Brunnsparkens alla växter bidrar i mina ögon till en betydligt lugnare miljö. Huruvida knarkförsäljarna finns kvar eller ej hann jag inte uppfatta när vi passerade parken denna tidiga timma.

Vädret: varmt, fuktigt och med en doft av nytvättad stad.

Färden gick först mot Falköping och provsmakning av ostar på Falbygdens Osteria. Inte visste jag att ostarna inköptes från osttillverkare och fick sin lagring och ev. smaksättning i Falköping. En annan intressant sak som fastnade i hjärnkontoret var att informationen om lagringstiden inte är överensstämmande med den faktiska lagringstiden. Nehej. Här talar man om att ”smaken” är ex. 12 månader.

Naturligtvis fanns en butik där det var oerhört svårt att välja vilka ostar, kex och marmelader som skulle få äran att följa med hem till Göteborg. Vi hade blivit tipsade om att ha med oss kylväska utifall vi villa köpa något. Visst ville vi det!

Gottgottigottgott

Nästa stopp vid Sankt Olofs kyrka mitt inne i Falköping. En gammal stenkyrka. På 1100-talet tror man att den ersatte en stavkyrka som uppfördes på 1000-talet. Naturligtvis har den renoverats under årens lopp men har trots allt har bevarat mycket av sin karaktär. Det mest imponerande var för mig de enorma träden utanför kyrkobyggnaden. Inte visste vi eller prästen som tillfrågades , vilket trädslag det var. Tur att några i vårt sällskap kunde ge besked. Bok. Man tackar. Det börjar bli dags att gå en kurs i våra vanligaste träd i Sverige.

Bok

Tredje stopp var på Herrljunga Cider. Pandemin tillät oss inte att besöka fabriken, men några drycker fanns för oss att testa. Vår guide Marika var oerhört glad att äntligen få börja ta emot större sällskap. En buss om än halvfull, var rena rama vinsten. Hon var glad, vi var glada – vad mer kan man begära?

Jo, även här blev det shoppat.

Lunchdags. Bjertorps slott mitt på ”slätta” blev vårt stopp för mat och kaffe.

Knut Henrik Littorin byggde slottet i Jugendstil. Klart 1914. Olja och gas låg bakom familjens förmögenhet.

Naturligtvis fanns en Turf-zon här 👍

Åskmolnen tornade upp sig alltmer runt omkring oss och det var verkligen kväljande åskvarmt utomhus.

Dagens turné avslutades i Kvänum på Qvänum Mat & Malt där vi provade fyra öl av mikrobryggeriets sortiment. Plus ett porsbrännvin. Om vi handlade? Självklart.

Sicken tur med vädret! Regnet formligen vräkte ner på sträckan till Alingsås. Det var t.o.m. så pass besvärligt att flertalet chaufförer valde att stanna sina bilar och vänta ut åskregnet. På parkeringsfickor förstås!

Som genom ett trolleritrick var det hela över. Torra vägbanor resten av vår resa talade sitt tydliga språk.

Hemma igen strax efter 19-tiden.

Paus-knapp

Tornedalens lugna atmosfär,

och den absoluta tystnaden

har försatt mig i ett pausläge.

Joo ( på inandning),

nu är

läge

att

pausa bloggen.

På väg upp till Polcirkelbyn Juoksengi längs E4:an.
Nostalgi
Torneälven

Hemmahäng

Va’, nu då? Slut på Sommargympa med Sofia! Tur det finns SVT Play! Nog blev jag rejält snopen när det visades annat program klockan tio, än det förväntade! Protesterna lär ha varit många – gympan återkommer ”redan” i slutet av augusti och under tiden sänder SVT repriser på ”ordinarie” tid. Se där, vad en tittarstorm kan åstadkomma.

Måndagen ägnades åt trädgårdsskötsel. Perfekt väder. Soldis, varmt och knappt någon vind. Började med att plocka de sista svarta vinbären. Orkade inte göra något med dem – de frystes in som de var. Trots mycket kryp och böj behövde jag inte nyttja spikmattan – tror nog jag kan tacka Sofia för detta 😀

Vår råttfälla har ännu inte lyckats lura någon gnagare.

Rejäl slappedag under tisdagen. Ibland är det gôtt att bara göra ingenting. Fast först, påbörjade jag rens av gamla foton i datorn, men det var för tråkigt, så det slutade jag raskt med. Har i efterhand funderat på om jag istället skall koncentrera mig på att välja ut de i mitt tycke 10-15 bästa bilderna / per år. Inte 100, utan max under 20. Och precis som allting annat låta de kasserade fotona ligga och mogna innan kassation.

Otroligt vilken påverkan vädret har på humöret. Sommaren var ett minne blott, när vindstyrkorna tävlade om att vara värre än tidigare dagars blåst. Det enda positiva var att gräsklippet flög iväg utan minsta insats från klipparens sida. När det började bli alltför deppigt ändrades helt plötsligt lågtrycken till ett kortvarigt högtryck under fredag/lördag. Inte tillräckligt för att bättra på statistiken för juli månad. Kallaste juli på flera år – siffror ljuger inte.

Trevlig fredagkväll med C och D i vår trädgård. Innan dess hade vi hunnit besöka stranden. Utan något dopp. Vinden hade en avkylande effekt.

Lördagen blev en heldag med sol och bad. Vattnet ~20°. Vi upplevde dock att vattnet var kyligare än förra veckans uppmätta bad. Termometern bör nog kollas upp.

Molnformationer och grannar på stranden

Verkar som mitt paket från USA anlänt. Min tavla med siffror. Siffror att färglägga. Oklart om min reklamation hade något med saken att göra? Men ännu, har jag inte tavlan i min hand. För det som ev. kan vara min försändelse, skulle det betalas tull. Meddelade PostNord. I ett brev. Betalas via mobil eller pc. Via Postnords hemsida. Genast gick misstankarna igång. Är detta bluff? Förekommer alldeles för mycket lurendrejerier mot oss pensionärer. ( Har jag läst i tidningen) Adressen för inbetalning verkade stämma. Telefonnummer verkade stämma. Org.nr. tycktes också stämma, så jag betalade 86:- i tull för en tavla som kostat strax över 200-lappen. Spännande vecka väntar…….

Inget lurt med denna försändelse

Oaktat fruntimmersveckan hade vi tack och lov tur med vädret

Perfekt väder för att torka tvätten utomhus, var det under måndagen. Sol med kraftiga vindbyar. Torrt på bara två timmar. Lycka.

För andra gången denna säsong klippte jag vår lilla gräsplätt. Det avklippta gräset spred jag med hjälp av vinden, över rabatterna och under buskarna. Lär ju vara bra gödning. Att det ser mindre vackert ut får man bortse ifrån. Än så länge har jag inte gödslat med urin.

På sena eftermiddagen kom A o P för att hämta inlämnad nyckel hos oss. De och äldste sonen bytt båt och hus med varandra. I vanliga fall seglar de tillsammans under några dagar. Nu fick vi istället det stora nöjet att träffa dem under deras vistelse i Göteborg medan deras båt bemannades av sonens familj. Coronatider.

Tisdagen ägnades åt en cykeltur längs Södra och Norra Älvstranden. Ett av målen var bygget av nya Hisingsbron som börjar närma sig slutfasen. Pylonerna som anlänt började monteras med start tisdagkväll. Brobygget kan följas på bl.a Instagram (@stadsutvecklinggoteborg).

Vid brobygget

Gästhamnen vid Operan var spöklikt tom på båtar. Bara ordinarie husbåtar på plats. Viruset! Inga seglare från våra grannländer. Många hemestrar förstås. Bättre att spara på besöket när (och om) ruljangsen är i full gång igen. För nu är vår stad bara en helt vanlig stad där de flesta försöker hålla avstånd. Fysiskt avstånd. Vem hade kunnat förutse detta?

På Hisingssidan hittade vi ett café med bord och stolar utomhus. På behörigt avstånd förstås. Med utsikt mot ostindiefararen Götheborg och lastfartyget Fryken från Kristinehamn. Men inte var det någon sommarvärme vi hade vid vår plats vid ströget. Långärmat behövdes minsann. Och varmt kaffe inombords. Så fort solen försvann i de otaliga molnen som envisades med att dyka upp, blev det höst. Inte gjorde vindbyarna det bättre heller. Vi kunde inte sitta alltför länge. Synd. Det är alltid intressant att sitta still och skåda livet som passerar.

Äntligen! Som jag spanat varje gång jag passerat bussbåtens övergång från buss till båt vid Klippan – nu hände det! Såg lite skakigt ut, lite slagsida var det allt men fordonet sjönk inte! Jag har haft planer på att ta med raringarna på denna färd. Men jag tror nog att det mest intressanta är över på 5 röda sekunder. Övrig sightseeing lär inte intressera gossarna. Inte än.

Plums

En perfekt dag avslutades på bästa tänkbara sätt med bubbel, jordgubbar, laxsallad och räkfrossa i ”utbytesträdgården”. Herrarna i sällskapet kalasade dessutom på en cigarr. Vi satt i lä med värmande sol och bara njöt. Solens sorti innebar att temperaturen sjönk åtskilliga grader och det i sin tur var signalen till att bryta upp och cykla hemåt.

Blåsigt värre under onsdagen. Men sol. Vi hade bestämt att besöka vår strand igen – och det gjorde vi förstås. G-N först på plats och kunde meddela att på ”vår” klippa kunde vi inte vara utan vinterkläder. Huuuh! Tveksamt till om vistelsen skulle bli långvarig. Skam den som ger sig. Jag testade en gräsplätt bakom en liten vindpinad björk…….och…….jo……..ja…..kanske. Värt ett försök i alla fall. Vi blev kvar. Maken, A o P dök upp och vi lyckades hålla avstånd. Nåja, våra fötter kanske inte hade anmodat meter ifrån varandra!

Utsikt från lä-läge

Vi hade det varmt i vår lilla grop. Två damer som satt nedanför oss, satt och frös i sina fleecejackor medan de försökte få lite färg på näsan. Det lönar sig att vara morgontidig. Det där med att åka ut senare under dagen har aldrig varit vår melodi. Nej. Skall man göra något, är det lika bra att få ”det gjort”!

Hur som haver, blev det faktiskt bad för samtliga. Även de frusna damerna vågade sig i vattnet när vi kunde meddela att vattentemperaturen var 20,5°. Visst blev vi förvånade!

Denna dag ritades hjärtan uppe i det blå. En på morgonen. Som jag missade. Det andra ❤️ såg vi när vi bröt upp från stranden. Det skall vara molnfritt om dessa hjärtan skall ritas. Prognoserna för dagen stämde alltså. Soligt. Men blåsigt.

Torsdag. Dagen jag bytte teleoperatör. Just nu är det Vimla som gäller. Inga problem under mina fyra första dagar. Elddopet blir vid min första utlandsvistelse. Men det lär ju dröja. Till dess gläds jag över 169 kr+ varje månad. ( Jag skrev först ”tills dess”, men någonstans i mitt huvud gnisslade det om att det var fel. Mycket riktigt. Tills är en hopslagning av till och dess. Kul med språk)

Cykeltur längs gamla Säröbanan. Vi tog oss till Billdal innan vi styrde kosan hemåt igen. Kaffepaus på en klippa i någorlunda lä. För naturligtvis var det inte vindstilla idag heller. Även idag krävdes långärmat. Kändes som höst i skuggiga områden med fuktig och kall luft. Vi stannade till vid Marholmen eftersom vi hade planer på ett bad. Därav blev intet. Den enda platsen med lä vi hittade var vid soptunnorna. Ratades. Sista kaffet delades broderligt och systerligt. Lite varmare blev vi. Inte tillräckligt för att locka till ett dopp.

Längs gamla Säröbanan

Medan maken cyklade, styrde jag kosan till ett IKEA som verkligen var behagligt tom på kunder en torsdagkväll. Men först ett besök hos raringarna som inte var hemma. Men på tomten händer det grejer. Stommen till blivande träaltan i stort sett klar. Lär nog bli invigning denna sommar.

Hemmavid upptäckte jag att jag naturligtvis handlat fel storlek på underlakanen. Attans. Besöket dagen efter var inte lika behaglig. Först och främst regnade det. Varuhuset var därför välbesökt så det gällde att parera och att snabbt göra bytet. Lärdom: inga butiksbesök regniga dagar.

När vi ändå var igång, styrde vi kosan till raringarna. Ingen hemma. Men maken fick beskåda altanbygget. Sedan återlämnades några små raspar/filar till J. i Toltorpsdalen. Gick inte att tacka nej till fika i lusthuset.

Regnet upphörde under sena eftermiddagen och solen fick återigen göra en insats innan vårt klot snurrade vidare mot natt.

Väntat, men ledsamt besked fredagsmorgon. Morbror T somnat in. (Inte covid-19).

Lite överrumplad av värmen på min cykeltur under lördagen. Vis – nåja – av veckans kyliga vindbyar, hade jag tagit på mig en tjockare tröja. Den fick raskt plockas av och behövdes inte mer den dagen. Riktig, ljuvlig sommarvärme. Soldis. Men varmt! Mera så’nt!

Passade på att tvätta två kuddar. Hade tänkt torkning utomhus. Ack, vad jag bedrog mig. De var tunga och våta efter tvätt. Jag prövade med extra centrifugering. Två gånger om . Hjälpte föga. Den ena kudden verkade vara fylld med både luft och vatten. Vad göra? Lån av torktumlare hos A. Inte heller det lyckades fullt ut. Trots extra allt och med olika program, förblev kuddarna fuktiga. Återstår väl bara att tömma dem på fyllning, eftersom yttertyget tycks vara ogenomsläppligt. Tänk vad man får vara med om. Nog har man väl kunnat tvätta kuddar förr? Känns inte bra att kassera. Men just nu får de vara kvar på rehab hos A.

FTT i Turf innebär First To Take, alltså vara först med att ta en sprillans ny zon. De dyker upp lite då och då. Nu hade maken hittat en sådan zon vid Tjolöholms kyrka söndag morgon. Skulle vi ? Jo, men först elva-kaffe. Dumt. Hade vi skippat kaffet hade vi varit först, men nu såg vi chansen försvinna 100 meter från mål. Kunde varit värre! Inga kroppsskador av utflykten. Tjolöholm kan man besöka hur många gånger som helst. Fast denna gång blev det ingen guidning inne i slottet. Vi höll oss utomhus i ett – kan man säga – behagligt duggregn.

På vår väg hem stannade vi till vid pepparrotsodlingen och köpte jordgubbar. Från Varberg. Våra favoritgubbar.

Egentligen var planen att gå rundan på Safjället i Mölndal, med regnet satte stopp för de tankarna. Blev istället torget där maken köpte sandaler på rea.

Avslutningsmatcher i engelska ligan fick bli tidsfördrivet när regnvädret drog över vår del av landet.

Ovanligt fin garageport i Majorna

Obetalbart, oordning och oförskämt

Hela veckan har varit liksom upp-och-ner. Bara för att vi var i Värmland under två vardagar istället för en helg. Hjärnan hänger inte riktigt med. Trots pensionärsliv i några år har det normala för oss varit att besöka släkt och vänner under veckändarna. Fastän vi kunnat göra det när som helst egentligen. Vanemänniskor. Det var ”innan Corona”. Då var folk upptagna och bokade på flertalet aktiviteter under vardagarna – och för all del, även under helgerna – så då var det långtidsplanering som gällde. Nu är de flesta av våra bekanta i frivillig karantän, med blanka sidor i sina kalendrar. Tillåter vädret, kan man snabbt få till en sammankomst i någons trädgård eller ute i det fria. Då spelar veckodagarna mindre roll. Vädret styr.

Det blev ett lugnt firande av vår kära mor under måndagen. Nu håller vi andan och hoppas att inga otäcka virus ger sig tillkänna. Födelsedagens – och kanske veckans – skratt fick vi, när tre av oss ”ungdomar” satt vid bordet och pillade med våra telefoner. Pappa sa ingenting men reste sig och återkom med sin telefon ( ingen smart) och började pilla med den. Kunde inte sägas tydligare än så! Oj, vad vi skrattade 🤣🤣

Vad är det med folk nuförtiden? På hemväg från Storfors fick vi ”ett finger” från en bil som gjorde en omkörning!! Tålde passagerarna kanske inte att vi minuten innan passerat dem? Gubbe i keps göre sig icke besvär, eller?

En annan sak som stör mitt ordningssinne är när offentliga toaletter är stökiga med papperhanddukar spridda över golvet! Hur svårt kan det vara att använda papperskorgarna? Jag brukar städa upp, alltså plocka upp pappren ( med hjälp av en ren papphandduk) och trycka ned dessa i papperskorgarna som i regel bara är halvfyllda. Devisen om att lämna som man vill möta, är något jag har svårt att blunda för. Men, är det för grisigt, meddelar jag vederbörande. Om det finns någon.

Soffväder på tisdagen. Serieväder. Vi kunde inte hålla oss från några avsnitt av Line of duty. Serien håller än. Fördelen nu, är att vi kan kolla avsnitten i den takt vi vill, vilket innebär att man inte hinner glömma vad som hände i föregående episod. Usch, för att behöva vänta en hel vecka till nästa avsnitt. SVTPlay, Netflix, HBO är det bästa som hänt för minnessvaga pensionärer.Fast denna gång har vi upptäckt några småmissar i manuset. Inte så det stör, men ändå!

Den efterlängtade solen kom inte som prognostiserats till onsdagen. Inte förrän till sena eftermiddagen. Tur var väl det för då blev jag snabbt bjuden att fira Tornedalens bemärkelsedag hos tornedalingen G. En liten baktanke låg bakom inbjudan. G behövde hjälp med att överföra bilder från sin padda, till pc:n. Det gick inte bra, trots flera besök och mycket funderande. Maken involverad trots att han inte har Apple-produkter. Däremot är han duktig problemlösare och har ett förslag som tål att fundera på!

Solen, snön och älven

Inte badväder men cykelväder! Nya zoner i Rävekärr och Kållered. Raringarna besöktes en kort stund. De hade premiärsovit i tält med pappa R. Gick tydligen hur bra som helst. Härliga pojkar! Jag får lov att erkänna att jag blev imponerad av att J visste precis hur kaffepressen fungerade. Han ordnade kaffe till mig nästan alldeles själv. Jag fick hälla i det kokheta vattnet!

Fantastiskt gott öl fick vi smaka på hos G. En av sönerna bryggt eget öl för husbehov och den hade otroligt mycket mer smak än de man köper på ICA.

Nu har vinbären (svarta) blivit till saft. Under plock och kok passade jag på att lyssna på sommarpratare jag missat under veckan Bra sällskap och intressantaste var förstås Kjell A. Nordström.

En väl dold gammal bro i Mölndal

Lämnat karantänen

Semester eller??

Helt plötsligt har jag bekymmer med att hinna upp till TV-gympan klockan tio. Svårt att tänka sig, att jag var irriterad över flytten från 09:10. Tyckte det var alldeles för sent. Något har hänt. Jag sover. Sover över det magiska klockslaget 06, som varit min inre väckarklocka fram tills nu. Bara sådär. Skall bli spännande att se hur det artar sig . Ja, för nu finns absolut inga tider att passa. Förutom vardagarna med Sofias gympapass.

Hänt i veckan:

Frisörbesök för mig. Klippning.

Anticimex placerat ut råttfälla vid sovrumsväggen. Utomhus alltså. Jag fasar för ev. fångster. Ingen ost som lockbete, utan jordnötssmör. Snickers lär också fungera bra.

G-N haft sin första vecka som ”nästan” pensionär. Firades med en sun-downer vid Plaskdammen i Majorna torsdagkväll. Blev en lååång Turf-cykeltur på hemväg.

Turf firat 10 år. Under fredagen delades det ut ”Medaljer” till alla som besökte 10 zoner under dagen. De som sponsrar, kunde dessutom pryda ”sin” gubbe med partyhatt och flärp i munnen. Tänk vad de hittar på! Visst är vi barnsliga 😂🤣🥳🥳

Hängde med A till IKEA. Blev ramar till teckningar/ målningar inköpta på Borneo och Uzbekistan. Nu gäller det att hitta väggplats bara. Kanske möblera om bland fågelmotiven. Tål att fundera på.

Blev även en ny sovkudde. Hoppas jag valde rätt. För det som känns bra i affären kanske inte fungerar när det väl kommer till kritan. Fast efter första natten kändes det lovande. Såpass att den fick följa med till Värmland.

För Värmland blev det. Lite hastigt och lustigt bestämde vi oss för att åka så vi kunde överraska svägerskan i Kristinehamn på hennes födelsedag under söndagen.

Nästa vecka inleds med att min kära moder får uppleva sin 96:e födelsedag. Denna gång bor vi källaren -svalt och skönt – hos storebror. Bättre Corona-avstånd än hos mor och far.

Bara en rostig dörr